Vindarna vänder
Känslan när ens problem inte är problem längre är väldigt skön.. När man har kommit upp för backen och ser hela vägen man kämpat sig uppför och tänker- varför gick jag bara inte runt? Varför ska det ta så lång tid innan man accepterar läget och gör det bästa av det, så att det till och med kan bli en ny möjlighet till något bättre. Jag har märkt att jag är lite av en vanemänniska. Varför ändra på något om det funkar bra/helt ok? Jag är för feg för att vilja ändra en massa, att påbörja nya saker som jag inte riktigt har 100% stenkoll på. Det stör mig något enormt för det begränsar en, man missar chanser att få ut något nytt av livet om man drar sig undan för det som kan förändra. Sen har jag väldigt lätt att se negativt på allt också, det är svårare att kunna lägga vikt vid det bra istället för det dåliga.. Tror en attitydförändring kan sitta bra nu, 2014 ska bli mitt nya jag år! Fram tills dess får jag börja öva helt enkelt!
Stäng inte dörren innan du sett vad som finns bakom den
