Jennifer Andersson

Hello

Publicerad 2013-07-18 21:32:13 i Allmänt,

Snart är det dags för sista natten den här veckan! Sen är jag ledig, ska sova länge imorgon, äntligen över ca 4 timmar. Chezter red jag idag, skulle jogga han på gruset då han har fått vila 3 dagar och skrittats 2. Ångra mig och gick en halvtimme med han igår istället, nyskodd och allt.

Men efter att ha fått tagit det lugnt i 5 dagar så ville ute chezter jogga. Gud vilken energi han hade! Som att sitta på en raket ungefär, energin spruta åt alla håll haha. Tog på han snodden för att få lite fusk, det brukar räcka med att han står en dag så blir han extra pigg. Och nu kände jag verkligen st det bara var att gilla läget, han var helt övertaggad så fick försöka så gått det gick. Tog i gjorde han i alla fall och var himla glad kan jag säga!!

Imorgon ska jag rida på fibern och då får han gå ett ordentligare pass, mycket skrittarbete i början så han blir loss. Annars lär han bli pigg och spänd och så är det svårt att få till det eftersom han blir ännu mer taggad och lite halvtokig om man ställer krav när han är i sitt "jag måste faktiskt springa som en spänd giraff så fort som möjligt" humör.

På lördag ska vi nog rida lite småhinder och så på gruset och söndag hoppa på gruset. Blir troligtvis ingen hoppträning i helgen men kanske hänger med Alex när hon hoppar. Man ska ju inte hoppa själv egentligen menmen vi får se.

Förövrigt idag utom att jag ridit är att jag, Corinne och Maria körde till trumman och satt på klipporna och prata lite. Sen såg vi en svanfamilj simma en bit bort, så fortsatte v prata men helt plötsligt när jag ser ut över vattnet igen kom svanarna simmandes rätt fort mot oss och de var nästan framme!

Jäklar vad rädd man blev för en sekund, de var ju för fasen typ 500m bort nyss. I alla fall så flög vi upp och rusade upp en bit, Maria fundera allvarligt på om vi skulle springa iväg haha.

Men de svanarna var luriga. De väntade nog på att vi skulle mata dem, men vi hade inget att ge. I alla fall så kom dem ända fram till klipporna och stirra på oss, mamman vaggade till och med upp en sväng. Vi stod där och vänta på en attack typ, och de bra kolla på oss och kom lite närmare. Läskiga fåglar som väser.. Fast hade jag haft något att mata med så skulle jag nog provat att se om det gick att mata dem ur handen ifall de inte verkat helt galna och väsande. Har nästan lyckats en gång från en brygga men den fega ur någon halvmeter ifrån och drog sig väsande tillbaka. Tycker det är orättvist att den väser på mg när det var den som kom mot mig ;)

Men i alla fall så simmade dem tillslut iväg i 190.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela